why i love you i'll never know


led zep



The song remains the same


privatemessage

Samson For President – Take It In

she will


do me baby, like you've never done before


i'm into deep


where are we runnin'


belief

Jag låg och stekte i solen på på båten från Koh Lanta till Railay Beach, lite smått uttråkad. Frågade vår nya kamrat Niklas, som hursomhelst var upptagen med att snacka med Charlie, om hans Ipod.

Det här va första låten på iPoden. När jag nu ligger i min säng på Björnsonsgatan, och fryser om min fot som halkat utanför täcket, när jag egentligen skulle vara på jobbet för några minuter sedan, så kan jag alltid blunda och se  sandfärgade droppformade tvära klippor, med en enastående grönska högst upp, men någonstans så magnifikt. Vågor som sköljde upp från bogen, den salta lite klibba doften av hav.

belief

m-m-onday


monday mornin wakeup

more mumford

inte varit hemma på ett tag. bilder från helgen kommer att komma, i sedvanlig ordning förståss.



As the winter winds litter London with lonely hearts
Oh the warmth in your eyes swept me into your arms
Was it love or fear of the cold that led us through the night?
For every kiss your beauty trumped my doubt

And my head told my heart
"Let love grow"
But my heart told my head
"This time no This time no"

We'll be washed and buried one day my girl
And the time we were given will be left for the world
The flesh that lived and loved will be eaten by plague
So let the memories be good for those who stay

And my head told my heart
"Let love grow"
But my heart told my head
"This time no"
Yes, my heart told my head
"This time no This time no"

Oh the shame that sent me off from the God that I once loved
Was the same that sent me into your arms

Oh and pestilence is won when you are lost and I am gone
And no hope, no hope will overcome And if your strife strikes at your sleep
Remember spring swaps snow for leaves
You'll be happy and wholesome again
When the city clears and sun ascends

And my head told my heart
"Let love grow"
But my heart told my head
"This time no"

And my head told my heart
"Let love grow"
But my heart told my head
"This time no This time no"


seriemördare



Jag e ett järn i baren, jag är ett taxi hem
jag e en dålig ursäkt, lögnen som bästa vänn
jag e min egna värsta fiende, ständigt på vakt
en meningsökande missil, e på jakt

jazz

Sitter hemma hos mina föräldrar och lyssnar på thelonius monk (se spotifylänk här).

Jag har ett lite speciellt förhållande till jazzmusik. Oscar Petersen, Chet Baker, Miles Davies, Thelonius Monk, Charlie Parker - alla legendarer, alla flitigt spelandes hemma hos mamma och pappa. I vår tvåplansvilla i Segeltorp, Huddinge.

Jag minns fortfarande området, även om det var 17 år sedan vi flyttade. Vänstersväng ner på Spikbornsvägen, en liten sluttande ner väg ner mot det stora rödgula, precis framför ängarna och skogen. På baksidan fanns det en liten trädgård, lite rektangulär i utformningen med ett par äppelträd som mamma gjorde äppelpaj på, stora klotformade smultron, färskpotatis till midsommar. En stockholmsidyll, långt ifrån den betongen jag flyttade till när jag var sju år.

Jag hade det inte svårt att roa mig själv, när jag var liten. Mamma hittade mig på golvet helt inlindad med pappas bootlegade kassetband, antingen det eller så använde jag min gåstol för att köra över 12'orna. Inte så uppskattat, men när jag tänker tillbaka så...

Jazz, röken av pappas cigaretter och mammas höstgrytor.

Längtar du tillbaka till barndomens oskyldigheter? Att traska in i skogen, titta på dagssländorna som flyger sina sista timmar i livet. Se rådjuren längst bort mot ängen och skogen och berget som tornar upp sig bakom. En gång när vinden låg rätt, så smög jag mig fram så jag låg 25 meter från en grupp rådjur. Skitig och lerig kom jag tillbaka, glad över att komma nära rådjuren och förstod inte alls varför min mor var sur över gräsfläckarna och gyttjan.

Jag och min vän Karl Fredrik Fricken Gustafsson hade den diskussionen en gång. Min ståndpunkt är väldigt enkel: Beskymrena blir inte färre ju yngre man är, det är bara andra beskymmer. Ju äldre du blir kommer det upp nya beskymmer att ta itu med, nya kriser.

Nej, jag ser fram emot att bli äldre. Att fortfarande kunna minnas tillbaka, att fortfarande lyssna på jazzen.

persona pronoia


lycka är att vara bland vänner

white blank page



Can you lie next to her
And give her your heart, your heart
As well as your body
And can you lie next to her
And confess your love, your love
As well as your folly
And can you kneel before the king
And say I'm clean, I'm clean

But tell me now, where was my fault In loving you with my whole heart
Oh tell me now, where was my fault In loving you with my whole heart

A white blank page and a swelling rage, rage
You did not think when you sent me to the brink, the brink

You desired my attention but denied my affections, my affections

But tell me now, where was my fault In loving you with my whole heart
Oh tell me now, where was my fault In loving you with my whole hear

Lead me to the truth and I will follow you with my whole life
Lead me to the truth and I will follow you with my whole lie

NATTMUSIK

För alla sömnlösa själar har jag plockat ihop lite nattmusik. Själfull musik, ja.. de berör mig i varje fall. Varsågod fränder, människor av kärlek och annat löst folk, i present to you: Nattmusik

TRACKLIST
1. Thin Lizzy - Still in love with you
2. John Mayer - Slow Dancing in a Burning Room
3. Eddie Hazel - California Dreamin'
4. Jimi Hendrix - All Along the Watchtower
5. Rolling Stones - Wild Horses
6. HOFFMAESTRO - I'm not Leaving You
7. Simon & Garfunkel - America
8. Eric Clapton - Tears in Heaven
9. Alter Bridge - Watch over You
10. Lenny Kravitz - Stand by Woman

Hoppas det skänker er lite ro i nattens mörka omfamning.

KVÄLLENS LÅT

By the way, kvällens låt Grand Funk Railroad - Mean Mistreater (alternative mix)

LENNY KRAVITZ..

'Sister.. did you have to fall in love..? with a man, who never was up to no good. He took your soul and stole your only heart, fliped your wig and left a permanent scar'

Ryser varje gång jag hör början på Sister med Lenny Kravitz från 'Are You Gonna Go My Way'-plattan, det är något magiskt med det spåret.

Någonstans runt milleniumskiftet sprang jag ner till skivbutiken nere på Sergels Torg, titelspåret hade man ju hört tidigare på MTV. Men resten av plattan är helt fantastisk, mycket är analogt inspelat som t.ex 'Sister' är inspelad live med overdubs. Hela låtens uppbyggnad med wah-wah gitarren fram till solot och sedan Lennys smärtsamma wailande som ebbar ut.

Bjuckar på en länk till ett liveframträdandet HÄR!



Lenny Kravitz på scen med en Fender Stratocaster

Lånade förövrigt ut skivan till min klasskompis Alexander Schöld och har ännu inte fått tillbaka den, hah.

Led Zeppelin

Jag letade igenom lite gamla skivor hos mamma och pappa och hittade Led Zeppelins Live BBC Sessions, inspelad någongång runt 71-72. Utan omsvep slänge jag på mitt favoritbands platta i stereon och satte på mig hörlurarna. Jag blundade och kände mig upprymd, en skön känsla.

Sedan kom 'Thank You', som kan vara en av plattans största spår. En låt som i studio, låter så tråkig och tempolös. Blommade ut så fruktansvärt bra. Lyssna själva

äggbranschen

Jag sitter vid frukostbordet hemma hos min far och äter frukost. Ett par enkla mackor och ett ägg, som en frukost bör vara. Pappa tittar upp från kaffet som han har sörplat på i tysthet.
- Fick en leverens av äggmannen på 130 ägg.
Sätter nästan i halsen och uttrycker min förvåning över, jag citerar, "vad fan ska du göra med etthundratretti ägg". Pappa hinner inte svara utan telefonen ringer (sidnot: mina föräldrar har världens mest irriterande signal, men det är en annan historia)

- Müller-Rienzburg
[...]
- Hej!
[...]
- Ja, det är klart att vi kan skjutsa dig ikväll.
[...]
- Då kan vi ta med kartan också.
[...]
- Fint vi säger så

Jag tittar helt förbryllat på min käre far som bara ler oförstående på mig.
- Jag kan ju ta lite ägg om det ska vara så, säger jag och försöker vara en duktig son
- Ja, om du betalar för dom, kontrar pappa
- mmm
- Du vet det är ju bra kvalité. Riktigt bra kvalité, inget sådant som man normalt får tag på. Pappa lutar sig tillbaka i sin tron vid köksbordet och flinar lite. "Bara och säga till så fixar vi det", fortsätter han och reser sig upp går och därifrån. Kvar sitter jag helt oförstående.

recept: fläskfilé i stengryta

Det är dags att ta fram paradreceptet som jag tillredde som nyårsmiddag för mina föräldrar, samt släkt från Warsawa

Fläskfilé i stengryta
Häll upp ett glas rödvin. Putsa en hel stor fläskfilé och placera i stengrytan, hacka en-två lökar, samt två vitlöksklyftor. Ta en kruka färsk timjan och basilika, grovhacka och och strö över. ha ner rikligt med rödvin och en-två dl buljong (lite beroende på hur stark buljongen är). Salt, peppar och en skvätt soja blir pricken över i:t

Vill du göra det här till ett riktigt gott projekt kan du ha ugnen på 150' , däremot kommer det ta mycket längre tid. Jag hade runt 170-180', det fungerade bra för mig. Ha ner en termometer i fläskfilén du bör ta ut den vid 66-67', lägg den snabbt på tallrik med folie över. Ha kvar termometern i köttet, för att se över att inte temperaturen stiger till '70 och över. Då blir köttet trådigt. Är du inte klar med såsen eller det övriga, skär upp köttet.

Spadet som du har kvar i grytan, kan du med fördel tillsätta en liten extra skvätt rödvin och reducera ner. Alternativt att du göra en bottenredning (smör och mjöl). Detta kan du göra medans du låter köttet safta till sig.

Servera med en mysig sallad och potatis. Alternativt en Wienerpotatissallad, som är kokta skivade potatisar med som har legat och dragit i en vinigrett - dvs olja, salt, peppar, vinäger. Tänk på att inte använda mjölig potatis till denna rätt.

Jag skulle nog rekomendera en kall ljus öl  till denna rätt, den bryter rätt så bra

Tidigare inlägg
RSS 2.0