närmande

flamman ur ljuset på nattduksbordet var rödbruntfärgat av glaset, det valsade runt i det mörka sovrummet. skarpa kontraster formas på väggarna. ditt blonda hår faller ner på min mage, jag håller om dig hårt. en tår faller ner för min kind, av lycka. du kramar om mig hårdare, 'varför ligger du så långt ifrån?'. jag tar ett hårdare tag om dig, håller om dig. våra själar snuddar varandra, ljuset och mörkret möts. där och då, i en lägenhet i bromma, en sensommarnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0