rienzburg

Mannen tittar upp mot skyn och låter ett skimmer av fin snö beröra hans varma ansikte. Skimret smälter nästan i samma ögonblick som det träffar ansiktet och vinden blåser bort dropparna från hans anlete. Natten är tung, och stjärnorna ler mot honom. Grannen står och röker på balkongen brevid. Granen står snett mitt på bakgården. Ångesten är lika stark som gårdagen. Känslorna finns där, men antingen hålls de tillbaka eller så inbildar sig mannen.

Tänk om det här är en illusion, tänk om allting spricker. Vem står där och tar emot mig? Jag är stark, vem är stark nog för mig?