rienzburg

någonstans så saknar jag.

någonstans så saknar jag din aura, din själ, dina drucka ögon, ditt snea leende, din medömkande blick, din ilska.

hos mig skulle du alltid vara säker, sa jag och höll om din spruckna själ. du log mot mig, och höll om mig lite hårdare. jag öppnade upp mig själv för dig, alla mina känslor som jag hållt inne sedan barndomen forsade fram, ett emotionellt vattenfall. du tog emot det, den höstkvällen för två år sedan.